Är du lycklig ägare till ett gammalt torp? Underbart! Men var då vaksam på vad som växer runt huset, och känn tacksamhet för det du finner där. För det har troligtvis inte hamnat där av en slump. Snarare av gammal klokskap.

När trädgårdsjournalisten Ulrika Flodin Furås tidigare hade sommarställe utanför Mariefred, lät hon enarna hon såg inifrån huset stå kvar. Vilket hon är glad för. Idag vet hon att en en har ett starkt symbolvärde. Enligt gamla tiders tro vakar enen över hus och boskap och du ska aldrig bryta loss kvistar utan att först be enen om lov. Annars kan det gå illa.

– Längst fram på enbäret finns tre prickar, berättar Ulrika. På vikingatiden symboliserade de Tor, men sedan vi övergått till kristendomen står de för treenigheten. Så växternas symbolik går över generationer och religioner.

Dessutom hand i hand med funktionen. Ulrika tipsar om att sätta en enbuske i ett rum du inte använder över vintern. Det håller mössen borta och förbättrar luften i huset.

– Visst är det häftigt!

Respekt för naturen

Ulrika är full av växtkunskap och delar gärna med sig. Under tre år har hon dykt djupt i trädgårdshistorien, vilket resulterat i en praktfull bok på 220 sidor med spännande lärande, Växternas symbolik – myter & nyttor. Här samsas viktig kunskap med läsning om gammal tro och mytiska berättelser som får oss att dra lite på munnen. För visst är det kul att veta hur man tänkte förr. Men framför allt påminner boken oss om den respekt vi ska känna för naturen.

– Jag gillar tanken att vi ska be hyllemor som bor i flädern om lov, innan vi börjar plocka dess blommor eller bär, säger Ulrika. Och att vården, skyddsanden, som lever i vårdträd som förr sattes utanför boningshuset på gården, vakade över folket. Var det en lind, kunde man dessutom räkna med extra mycket kärlek till gårdens invånare.

LÄS ÄVEN: 5 av våra vanligaste naturväsen: Så känner du igenom dem

Farmor trodde på spöken

Ulrikas starka intresse för växter och gammal folktro föddes genom farmor Kerstin och hennes sätt att leva med naturen.

– Farmors mamma dog ung och pappan emigrerade till USA för att jobba ihop pengar till ett eget hemman i Sverige. Så farmor växte upp hos en moster i Uppsala och när jag var liten brukade jag på helgerna träffa farmor i Mariefred där hon bodde då. Hon satt vid sin trampsymaskin i vardagsrummet och sydde och berättade historier om oknytt, spöken, älvor och de små. Alltså vättarna. De fanns verkligen i farmors värld.

Fikonskörd. I de flesta kulturer och religioner har fikonträdet och dess frukter förknippats med fertilitet, sexualitet, lycka, rikedom och överflöd.

Ulrika minns när hon i 13-årsåldern såg det hon tror var en ande. Hon stod ensam i farmors vardagsrum när en äldre dam dök upp. Ulrika trodde att hon kommit på besök, men farmor visste bättre. Det var bara Kerstin och Ulrika där. Kvinnan var ett av husets spöken.

– Det är enda gången det hänt mig, säger Ulrika. Men farmor trodde på spöken. Hennes berättelser var som fascinerande sagor och jag tyckte att det var roligt att se verkligheten på ett annat sätt. Jag tänker nog lite som farmor, att något kanske finns där som vi inte ser men som manifesterar sig i naturen. För farmor var detta så självklart.

LÄS ÄVEN: Så blir du mer jordad – 4 enkla steg för att bli ett med naturen

Nässlor mot reumatism

När Ulrika jobbar med sina växter, upplever hon att det är mer än en grön planta. Naturen gör henne väldigt lugn.

– Och så gör det mig lite lycklig, för det är något som går över alla kulturella gränser och samhällsklasser. Något vi har gemensamt. Farmor var duktig på att använda det naturen gav, hon tappade björksav och samlade nötter. Hennes stora respekt för naturen har jag fått med mig i livet.

Ulrikas arbete med den nya boken började egentligen när hon skrev Stadsodlingens historia som gavs ut 2019, hon fångades av allt som växterna betytt för mänskligheten och fortsatte sin efterforskning, gick lite djupare. Blev varse hur myter överförts från en tid till en annan. På vägen lärde hon sig se naturen på ett annat sätt.

– Som att nässlor använts mot reumatism. Förr slog man med färska nässlor på ställen där man hade reumatisk värk, vilket var exakt vad min farmor gjorde med sina handleder. Som barn tyckte jag att hon var helt galen, men nu vet jag att smärtan från nässlorna ökar blodcirkulationen och därmed lindras reumatismen. Men det är kanske inte direkt en metod jag skulle rekommendera …

Under arbetet med boken har Ulrika tagit långa promenader i naturen, arbetat i museiträdgårdar och i sin kolonilott, 70 kvadratmeter som hon blev ägare till i slutet av förra sommaren. Här satte hon vitlök redan i höstas och ett persikoträd är nu centralt placerat. Runt trädet går bäddar ut som solstrålar, här odlas massor av grönsaker. I rabatterna längs staketet växer sommarblommor, perenner och läkeörter.

– Mycket av det som finns med i boken om växternas symbolik, ska finnas i kolonin. Berättelserna lever här. Jag, min man och vår medodlare hjälps åt med allt, inte minst med att se till så att odlingsjorden blir levande.

LÄS ÄVEN: Samiska shamanen Astrid: ”Naturen är till för oss alla”

Växter för att hålla spökena borta

Ulrika berättar om ”lasagnemetoden” som innebär att du bottnar din odlingsplats med wellpapp och sedan använder det som finns i naturen – som kvistar och grenar. Därefter ett lager med kompostjord, halm eller ensilage och slutligen gräsklipp. Allt varvas, vilket startar en komposteringsprocess som ger jord med bra mikroliv.

– En annan spännande aspekt kring allt som växer är forskning kring växters intelligens, säger Ulrika. Som hur och om de agerar på solljus, och hur träd och svampar samarbetar. Svamparnas långa mycel samlar näring till träden som i sin tur ger kolhydrater, alltså socker, tillbaka till svamparna. Där har vi en urskog som verkligen lever!

"Jag hoppas att min bok kan hjälpa läsaren att förstå sambanden i naturen"

Ulrika avrundar med att bjuda på ännu några växtmyter. Som den om hasseln som en växt av vishet. När Hermes, som var en gud i den grekiska mytologin, nuddade vid vanliga dödliga med en hasselkvist, blev de klarsynta. I trädens värld är björken Frejas träd, ett kvinnligt träd. Medan eken är Tor och därför symboliserar manlighet och mer kraftfulla saker.

– Jag tror att vi i en tid av otrygghet kan känna trygghet i att höra berättelser om växterna och deras betydelse. För det finns något rofyllt med det som växer och vetskap som följt mänskligheten genom årtusenden. Det är gott att känna detta i vår oroliga tid.

– Jag hoppas att min bok kan hjälpa läsaren att förstå sambanden i naturen och se hur intimt sammankopplade vi människor är med växterna. Och lära nytt. Som att den åbrodd som står utanför förstukvisten på landet finns där för att hålla spökena borta!

LÄS ÄVEN: Få kontakt med ditt inre – kristallritualen som hjälper dig att stanna upp i vardagen