5 av våra vanligaste naturväsen: Så känner du igenom dem

Hur ser ett skogsrå ut och var bor trollen? Svaren du får beror på vem du frågar. Uppfattningen om olika väsen har förändrats under tidens gång och skiljer sig åt i olika delar av Sverige. Berättelserna om väsen har gått i arv i generationer och många har sin subjektiva och högst personliga bild av hur de är. Kanske har du själv någon gång upplevt ett väsen?

Text: Sandra Nelhans
Foto: Shutterstock, Getty Images, Wikimedia Commons

Skogsrå

Utseende: Skogsrået framställs ofta som en förförisk och vacker kvinna med långt hår. I vissa delar av Sverige sägs hon ha ett hål bak i ryggen som en murken trädstam, och i andra områden berättas det att hon har svans.

Bor: Rå, kommer från ordet råda. Ett rå är ett väsen som råder över ett visst område. Det finns bland annat sjörå, bergsrå och gruvrå. Skogsrået sägs finnas, som namnet avslöjar, i skogen där hon härskar över alla som vistas där.

Egenskaper: Det berättas att skogsrået hade ett starkt tycke för män och att hon kunde förföra de hon tyckte om. Dessa män sades få jaktlycka, medan de som avvisade henne kunde få uppleva olyckor av olika slag. Vissa ansåg att det hjälpte att be Fader vår, för att skydda sig mot skogsrået, eller genom att ge gåvor till henne. Man la en peng på en stubbe eller kastade myntet över vänster axel innan man gick in i skogen. Hon kunde då hjälpa en genom att hitta ett bortsprunget djur, eller varna om dåligt väder var i antågande.

Skogsra.jpgDe män som lät sig förföras av ett skogsrå sades få jaktlycka.

Näcken

Utseende: I Sverige föreställer vi oss näcken som en vacker ung man, ungefär som Ernst Josephsons målning Näcken från 1882–1884. Många hävdar dock att näcken var en gammal gubbe med grönt eller vitt hår och långt skägg. Vissa tror även att näcken kunde anta olika skepnader som kanske en vän, för att locka ner en i vattnets djup.

Bor: Ordet näck, kan i flera språk härledas till vatten. Det fornnordiska ordet nykr, kan ha betydelsen sjöodjur, och det urindoeuropeiska ordet neigr betyder att tvätta. Som namnet avslöjar, är vattnet näckens element. Älvar, åar, sjöar och tjärnar i inlandet, sägs vara hans hemvist.

Egenskaper: Det berättas att näcken spelade fiol vid vattnet och på så vis lockade till sig folk som sedan drunknade. Han kunde även ge så kallade näckabett, som var svårläkta sår. Ett skydd mot näcken var att sticka en kniv i stranden vid badplatsen. Det har även berättats historier om att han spelade så att människor blev förtrollade och dansade ihjäl sig. Vissa påstod att näcken kunde lära en att spela fiol, dragspel och flöjt. Då skulle man offra tre droppar blod i en bäck eller älv under tre torsdagsnätter.

Ernst-Josephson-Nacken.jpgNäcken målad i olja på duk, av den svenske konstnären Ernst Josephson (1851–1906).

Älva

Utseende: Älvor sägs vara små varelser av honkön som bär ljusa kläder. Älvdrottningen porträtterades ofta med en krona med ädelstenar. Det sägs att älvor kan förvandla sig till små djur som grodor eller skalbaggar, så därför bör man vara försiktig i naturen så att man inte råkar trampa på något litet djur.

Bor: Älvorna sägs bo nere i jorden men ses dansa på ängarna när dimman sveper över våtmarkerna i gryningen eller skymningen.

Egenskaper: I sagorna har vi ofta fått en romantiserad bild av älvorna som snälla varelser, men i själva verket sägs det att de kunde ställa till med mycket förtret. De kunde sätta både sjukdom och död på människor, bland annat genom att blåsa på dem med den så kallade älvablåsten. Det gällde också att hålla sig undan älvringarna, för att inte störa dem. Folk trodde att det var älvorna som hade bildat ett mönster i gräset efter sin dans. För att blidka älvorna gav människorna offergåvor som guld eller fett i älvkvarnarna – som egentligen heter skålgropar och är ett fornminne från bronsåldern, små äggkoppsformade håligheter i sten.

LÄS ÄVEN: Samiska shamanen Astrid: ”Naturen är till för oss alla”

Troll

Utseende: I sagor har vi ofta hört att troll är fula och klumpiga varelser, men en del säger att de liknar människor. De kunde vara vackra och bära fina kläder, men blev avslöjade av svansen. Trollen kunde tala med rim och ibland med egna ord som ersatte ett ord för något de var rädda för.

Bor: Det berättas att trollen höll till i bergssalar och att de kunde locka in människor genom en port i berget. Det kallades att människorna ”blev bergtagna”. Då fick de oftast jobba åt trollen under en tid, innan de blev fria igen. I bergssalarna har folk vittnat om att det fanns guld och skatter. Det sades att en människa som blev bergtagen, blev sig aldrig riktigt lik.

Egenskaper: Troll ska ha flera magiska föremål och förmågor. De sägs kunna kamouflera sig genom att tillfälligt förvandla sig till en stock eller något annat i naturen. Trollen levde sitt liv likt människans på så vis att de gifte sig, bildade familj och arbetade. Det gick historier om att troll kunde byta ut människobarn mot sina trollungar i hopp om att trollungarna skulle få det bättre hos människofamiljen. Trollungen såg ut som ett vanligt barn, men kunde ha ett större huvud och smalare ben än ett människobarn. Om folk misstänkte att de hade fått sitt barn bortbytt till en trollunge kunde de piska barnet eller hota det med att slänga in det i en ugn, för då kom trollmodern snabbt till undsättning och bytte tillbaka barnen.

Troll-bergtagna.jpg

Tomtar

Utseende: Tomtar sägs vara osynliga, men de tillfällen då de varit synliga så har folk uppskattat deras längd från en decimeter till storleken på ett barn i sjuårsåldern. Tomtar framställs ofta med skägg, arbetskläder och en grå eller röd toppluva.

Bor: Tomtar bodde ofta på gårdar, i stall, i en kvarn eller gruva. Om han bodde inne i bostadshuset så försökte han hitta en lugn vrå, kanske på vinden, eller bakom en spis.

Egenskaper: Det sägs att det fanns olika sorters tomtar; gårdstomtar, eller hustomtar. Jultomten är dock en tomte som har tillkommit i våra nyare traditioner. Tomten såg till att arbetet sköttes på gården och hjälpte människorna med olika sysslor. Han ansågs vara lättretad och vresig, så det gällde att hålla sig väl med honom. Det berättas att tomten tyckte om djur och hade ofta ett favoritdjur på gården. Han hade noga koll på om någon var elak mot djuren, för då hämnades han genom att ge personen en örfil eller en spark där bak. Tomten belönades ofta med en tallrik gröt och gärna med en stor klick smör i, för att visa honom extra uppskattning.

Källor: nordiskamuseet.se, Institutet för språk och folkminnen, isof.se, Wikipedia

LÄS ÄVEN: Upplev norrskenets magi: Så ökar du chanserna att se fenomenet

Anmäl dig till Näras nyhetsbrev!

Få alla våra nyheter direkt i din inkorg, varje vecka:

Jag har läst och godkänner villkoren.
Publicerat

Prenumerera

Nära är en tidning som skriver om andlighet och inre välbefinnande. I tidningen medverkar det kända mediet Benny Rosenqvist och flera andra intressanta personligheter.