Banan – en fruktbarhetssymbol
Bananplantan förknippas med erotik och Ulrika minns artisten Josephine Baker i sin ”syndiga” kjol skapad enbart av bananer på 1920-talet.
Bananplantan dör när den gett frukt, men omges av skott som i sin tur ger frukt, därav kopplingen till fruktbarhetssymbol.
I Thailand tror man att kvinnliga andar, Nang Tani, bor i bananträden och det betyder otur att hugga ner ett sådant träd. Bananträd planteras framför hemmen och det ges offergåvor till anden.
Oliv – för fred och Jesu uppståndelse
Olivträdet symboliserade tidigt fred, försoning, rikedom, kunskap och seger, därför dekorerade man förr vinnarna i de olympiska spelen med en krans av olivkvistar.
I Grekland har olivträd odlats i mer än 4 000 år och kunskapens gudinna Atena är enligt myten den som skapat olivträdet. I det gamla Grekland planterades det utanför tempel och behängdes med offergåvor.
I kristendomen symboliserar olivkvisten Jesu uppståndelse.
Fikon – kunskapens träd
När Eva och Adam ätit av kunskapens förbjudna frukt dolde de i skam sin nakenhet med fikonlöv. Detta träd har funnits i odlingar cirka 12 000 år före vår tideräkning.
Hebréerna förknippade fikonträdet med fred och överflöd, islam såg det som det intelligentaste av alla träd. Även för den romerske statsmannen Plinius den äldre var fikonträdet kunskapens träd medan man i Centralamerika trodde att förfädernas andar bodde i fikonträden.
LÄS ÄVEN: 10 olika kraftdjur: Det här vill de säga dig
Potatis – symbol för kvinnan och jorden
Det var vid Titikakasjön i Peru man började odla potatis som en basföda eftersom den trivdes i det kalla klimatet i bergen. Potatisen symboliserade jorden och kvinnan.
Sättning, skötsel och skörd av potatisen innebar en mängd ritualer som skilde sig åt mellan olika befolkningar, men viktigt var att ge offergåvor till jorden och förfädernas andar. Om detta gjordes på rätt sätt ansågs skörden bli god.
Kaffe – för det intellektuella samtalet
Legenden berättas om en herde i Etiopien, där kaffet har sitt ursprung. Han letade efter sin bortsprungna flock getter och fann dem ätandes på kaffebuskens bönor. Herden smakade och blev pigg, även en munk som passerade förbi fick smaka och blev så förtjust att han tog kaffebönor med hem till klostret där man började brygga kaffe.
Kaffedrickandet spred sig till Europa, blev riktigt modernt på 1700-talet och kom att symbolisera kreativitet och intellektuella samtal.
Maskros – visar på besvarad kärlek
På franska kallas maskrosor piss-en-lit, kissa i sängen. Det påstods att barn som lekt med maskros ofta kissade på sig i sömnen. Inte så konstigt kanske, då växten är urindrivande.
Blomman heter maskros på svenska därför att den är värdväxt åt insekten trips larver, som ser ut som pyttesmå maskar. Maskrosen har varit en symbol för död och förgänglighet, men också för lycka. Kan du blåsa bort alla fröer på den överblommade maskrosen när du tänker på din älskade, då är du älskad tillbaka.
LÄS ÄVEN: 5 av våra vanligaste naturväsen: Så känner du igenom dem
Björk – skyddade mot trolldom
Detta träd symboliserar återfödelse, fertilitet och renhet – Frejas träd. Att björken är ett av de tidigaste träden att slå ut på våren ger hopp om att sommaren är i antågande.
Genom tider har björken skyddat gårdar från ohyra, råttor och trolldom. Enligt sägnen var det björkens doft som höll dem borta. Kanske är det just därför björken är ett välkommet pynt vid våra festligheter som bröllop och midsommar.
Vinruta – höll pesten borta
Den gula vackra vinrutan användes i det antika Grekland för att skydda sig mot förbannelser.
I gamla tidens Sverige planterade man vinruta intill sitt hus för att hålla pesten borta.
Under medeltiden lär vinrutan varit en viktig medicinalväxt som bland annat användes för att bota skörbjugg och för att fördriva foster.
Tusensköna – för att slippa tandvärk
Lilla söta tusenskönan, även kallad Bellis, är en så kallad Maria-blomma. Legenden säger att Maria satt och broderade med Jesusbarnet intill sig. Han var så förtjust i de små blommorna att han gjorde dem levande och så var marken full av tusenskönor.
En annan legend berättar att det växte tusenskönor där Maria fällt tårar under flykten till Egypten. Förr hette det också att om man åt de tre första tusenskönorna på våren, så slapp man ha tandvärk resten av året.
Taklök – ett skydd mot blixtnedslag
Denna mytomspunna växt planterades förr på gräs- och torvtak för att ge ett hus skydd mot olycka och blixtnedslag. Så är taklöken också helgad åskgudarna Tor, Zeus och Jupiter.
Växtens blad har använts mot brännskador, insektsbett och lagts på sår. Den sägs även vara vätskedrivande och kunna stoppa diarré.
LÄS ÄVEN: Medial övning: Få kontakt med din andliga guide
Rosmarin – till minne av de saknade
Denna kryddväxt har förknippats med friskhet, tack vare sin friska doft. Den har också symboliserat trofasthet och minnet av nära och kära som avlidit. Därför odlades mängder av rosmarin på kullarna i turkiska Gallipoli under första världskriget då många australiska soldater dog där. Växten blev en symbol för de stupade soldaterna och på deras minnesdag bär än idag många australier en kvist rosmarin på sitt kavajslag.