Jag står här alldeles framför dig. Snälla se mig! Jag skäller inte för jag vill att du skall tycka jag är duktig. Med sympati i dina ögon stannar du utanför min bur. Du läser mitt namn. Daisy. För en sekund slutar jag flämta. Kanske är det äntligen min tur! Men du släpper min blick och går vidare till nästa bur. Jag är osynlig.
Daisy är en svart hund i ett shelter. Sannolikheten att hon blir adopterad är liten. Svarta hundar blir sällan bortadopterade. När dörren till sheltret öppnas och andra fotsteg hörs än personalens vanliga fotsteg ökar deras förhoppningar.
Jag sätter mig nära gallret så att du kan se mig bättre. De flesta skäller. Ingen vill befinna sig i en bur och ingen vill bli avlivad.
Carl är en pojke på 10 år. Han tittar ofta ned i golvet när vuxna pratar till honom. Hemma blir Carl mer och mer frånvarade. Hans pappa skriker. Hans mamma gråter ibland, men oftast är hennes blick långt borta.
Carl har inga kamrater. Han är konstig säger de. I skolan fryser de ut honom. Tidigare slog de honom. Carl vet inte vilket som är värst. Han har så länge han minns önskat sig en pappa. Men pappan har inte tid säger han. Carl känner sig osynlig.
En dag kommer hans moster med Daisy, en svart blandras som suttit flera år på sheltret. Daisy är blyg och står bakom kvinnans ben. Carls och Daisys ögon möts. Någonting händer emellan dem. En förståelse, en värme sprids från hjärta till hjärta.
Carl kramar försiktigt Daisy. Daisys svans visar sin uppskattning. En kärleksförklaring som aldrig kan misstolkas.
Vi änglar går ofta in i hundarnas hjärtan och helar brustna hjärtan hos barn. När barnen ser oss i ögonen ser de kärlek. Vi har kort tid på jorden men vårt arbete är för evigt. Vi är lekande, helande änglar. När vuxna inte är kontaktbara träder vi in i djurens själ och söker oss till barnen för att ge tröst och kraft. En del vuxna ser det. Vi änglar slutar inte hjälpa utan fortsätter att leta efter andra möjligheter att träda in i.
That’s Amore!
Mia Mattsson-Mercer
www.awl.org
Förtydligande:
1) När jag skriver att änglarnas arbete är för evigt menar jag att vi som vuxit upp med en bästa vän vid vår sida har ljuvliga minnen från den tiden. Djur utvecklar barnens empati och sympati.
2) I de flesta länder är svarta hundar och katter svåra att adoptera bort. I USA har det fått ett namn: The big black dog/cat syndrome.
