Händelsen noterades lite i media, men butikskedjan hävdade att det var för att man skulle kunna ge varje enskild konsument erbjudanden på varor som jag brukade köpa.
Få i min egen omgivning reagerade. Men jag kände att det handlade om integritet – ska jag inte kunna handla utan att andra kontrollerar vad jag handlar? Sedan dess så har de flesta butikskedjor medlemskort och de har full koll på vad vi konsumerar.
När vi är på Internet så kan myndigheter och näringsliv följa vartenda klick vi gör. Kameror på stan ska förhindra brott, vilket ju är bra, men det är bara att konstaterade att vi är kameraövervakade. När vi godkänner villkoren för ett visst smartphonemärke, så godkänner man samtidigt att de kan titta på en genom ens mobilkamera utan att vi vet om det.
Det senaste i raden av dumheter, som jag ser det, är trenden att operera in ett chip i huden där man kan lagra sina pinkoder eller annan information om en och ens liv. Va? Varför blir det ingen debatt om det här undrar jag?
Man behöver inte vara speciellt skeptiskt lagd eller konspirationsteoretiker för att snabbt räkna ut vart detta kan leda oss. Det pågår forskning för fullt där man lyckats styra andras tankar och beteenden. Scenariot som spelas upp i mitt huvud just nu är inte en värld med fria människor. Vart i hela friden är vi på väg?
Vill du ha datachip i kroppen?
När en av Sveriges största matvarukedjor för en hel del år sedan började med att kontrollera vilka varor jag handlade hos dem via mitt medlemskort, så började jag fundera på vad syftet egentligen var.
Text: Jai Thornell
Foto: Shutterstock
Publicerat