Men så är det inte. Vi är människor och vi gör ibland saker som blir helt tokiga. Men man är okej, även om det man gjort inte är okej. Det borde vara en grundregel som gäller både när vi säger det till oss själva och till andra. Ingen är perfekt, inget varar för evigt och ingenting blir någonsin klart.
Det är därför vägen är allt och målet inget. Utveckling är pågående och stannar vi av så blir det halvmesyrer och det är till ingen nytta. Etiken och moralen är vägvisarna som hjälper mitt ego att utvecklas. Efter bästa förmåga försöker jag dra lärdom av mitt och andras liv och på så sätt skapa ett ego som fungerar och ger mig och andra ett värdigt liv. Kanske kan detta fungera även för dig?
Så om jag inte är det jag gör, vem är jag då? Finns det något svar på vem jag är, vad jag är och hur jag är? Svaret är: kärlek, en själ och mänsklig. Sammansatt blir det en kärleksfull själ som gör erfarenheter i en mänsklig kropp.
Per Ola Thornell