Vardagen är fylld av måsten och borden. Flera kan beskriva att de rent intellektuellt ser att de har det bra men känslan är inte närvarande. Andra beskriver att de känner sig ensamma, håglösa eller att de på olika sätt brottas med problem i exempelvis relationer eller med ekonomi.
Alla möten med mina klienter ser förstås olika ut, inte minst för att vi har olika personligheter, styrkor och svagheter. Men ett sätt att se på saker och ting annorlunda är att använda 30-dagarsperspektivet. Detta perspektiv förutsätter förstås att min klient inte har en stark rädsla för att tänka på döden.
Vad jag gör är att jag ställer frågor; Vilka av dina problem som du har idag skulle inte lösa sig den dagen du dör? Jag ber sedan min klient att föreställa sig att han eller hon skulle veta att det endast är 30 dagar kvar av hans eller hennes liv.
Vad skulle vara viktigt då fram till dess? Vilka problem skulle man bara släppa? Vilka människor skulle man omge sig av? Vem skulle man ringa och be om ursäkt? Hur skulle dagens prioriteringar se ut?
Frågorna är till för att få ett större och högre perspektiv på sin livssituation och väcka till liv den kärlek och omsorg som finns inom oss alla. De hjälper oss att släppa taget om det som inte är viktigt till förmån för sådant som vi vill prioritera och ha mer av i våra liv.
Jag ställer ibland frågan till mig själv för att hjälpa mig vidare men också för att mäta av att jag gör de val och prioriteringar som är viktiga för mig. Kanske varar mitt liv i 30 sekunder, 30 dagar eller 30 år till, vad vet jag?
Men oavsett min tid som är kvar på jorden så önskar jag att det är fyllt med så mycket kärlek och flöde som bara är möjligt.
Per Ola Thornell