Sanningen är att jag idag har familj och vänner som visar både djup kärlek och omsorg till mig, men de är inte alltid hos mig i stunden. Mönster kan vara starka och sitta djupt.
För min del handlar det om den där grundtryggheten jag aldrig fick som yngre och som jag ibland fortfarande saknar. Intellektuellt vet jag detta och efter många år av medveten personlig utveckling så är min trygghet idag helt annorlunda och bättre, men inte hela vägen på djupet. Jag har å andra sidan resten av livet på mig
Min fantastiska och älskade livspartner och våra barn hjälper mig att se min egen storhet, trygghet och säkerhet. Och det finns fler som hjälper mig – alla mina guider, vänner och släkt som finns på Andra sidan ger mig så mycket bekräftelse och kärlek de bara kan. Mina osynliga vänner som jag kan vända mig till när jag vill, hur ofta jag vill, finns alltid där. De ger mig omsorg, kärlek, värdefulla råd och en hjälpande hand.
När jag ser verkligheten som den egentligen är så är mitt liv fyllt av själar i fysiska kroppar och i andevärlden som ger mig allt det jag behöver – kärlek. Från deras själ till min. Så varför känna mig ensam? Varför känna mig rädd och orolig?
Själen har inga mönster, det är bara i egots värld det finns ensamhet och elände. Mitt ego som känner sig sårat, litet, övermäktigt, unikt, ensamt och rädd… Ja, listan kan göras lång. Egentligen är det ganska imponerande att egot kan ta så många roller i livets stora teater. Det kanske är dags att låta ridån gå ner och gå ut i verkligheten fullt ut, och se att jag aldrig är, aldrig har varit och aldrig kommer att bli vare sig ensam eller utan kärlek.
Genom att låta min själ och alla andras själar ta plats i mitt liv så finns det bara gemenskap, samhörighet och kärlek.
Per Ola Thornell