En av anledningarna till det tror jag är att vi har upptäckt att vi kanske inte riktigt ”hör hemma” i den ”vanliga” världen. När jag upptäckte att det fanns en värld utanför den fysiska blev effekten att jag började studera mer av den värld vi lever i. Det var på många sätt en smärtsam upptäckt där jag upplevde mig ofri. Måsten och borden som haglat över mig i livet som exempelvis: måste ha bra betyg, måste ha ett bra jobb, måste kämpa på, måste sträva, borde göra än det ena och än det andra.
Efterhand har jag upptäckt hur pengar, makt och korruption styr människors liv. Jag är ingen konspirationsteoretiker men däremot ser jag hur läkemedelsindustri, livsmedelsindustri och ibland myndigheter mörkar fakta för oss. Att vakna upp och upptäcka att man är fast i ett ekorrhjul, ett system som man ser inte är fungerande för människor. Där kärlek, empati och omsorg får stå tillbaka för vinster och makt. Så visst är det skönt att få släppa taget om alla måsten och borden de där timmarna varannan vecka på yogan?
Men där emellan, hur gör vi då? Hur navigerar vi mellan de delar i våra liv som vi upplever vara en illusion och det som vi själva ser som verklighet? För mig handlar det om ett beslut att välja att följa mitt hjärta, det som min själ berättar för mig. Att våga se allt det som är fel utan att gå i kamp och istället hitta acceptansen att det är så det är. Att bli en ljusbärare som kan visa andra deras väg.
Jag tror också att det handlar om att oftare befinna sig i vad var och en av oss kallar för den verkliga verkligheten, det vill säga kärleksfullhet och sinnesro. Att inte nöja sig med att meditera varannan vecka utan varje dag. Att oftare befinna sig med människor som är bra för en. Att våga följa sin spirituella väg och sanning i varje stund. Först då kommer illusionen att falla platt och vi kan bygga den jord och gemenskap vi alla önskar och är ämnade för.
Per Ola Thornell