Hej Anna!

Jag har mått väldigt dåligt under en lång tid nu. Är djupt deprimerad och har sökt hjälp hos psykiatrin. Utredning är på gång för att lägga upp en behandlingsplan, men det tar tid... Jag vet ärligt talat inte om de ens kan hjälpa mig. Känns som att jag är bortom räddning.

Jag har inget att se fram emot, inget att leva för egentligen. Min värld krymper mer och mer och det känns som att jag drunknar.

Människor jag trodde var vänner har vänt mig ryggen, familj likaså.

Ett par finns fortfarande kvar, tacksam för det i alla fall, att de finns.

Jag har länge tänkt att det bästa vore att avsluta lidandet. Men något håller mig fortfarande kvar, även om det känns som att det blir svagare och svagare...

Jag känner att jag inte orkar kämpa längre, med all oro och ovisshet om framtiden. Allt känns bara mörkt och ensamt. Ser du någon positiv förändring för mig, något som är värt för att hålla mig kvar? Jag vet inte vad jag ska göra längre...

Mvh T

Anna Strandlind svarar: Jag får till mig att du har många fina gåvor och är en kreativ person

Hej T!

För det första så vill jag berätta för dig att jag ser en vändning i ditt liv snart och du kommer få tydligare verktyg som blir lättare att förhålla sig till. Sen ska berätta något personligt om mig själv. Jag har också varit i en djup depression då jag verkligen var i botten, så när du beskriver dessa känslor kan jag förstå dig. Jag kan däremot inte veta exakt hur du upplever det, för alla människor upplever det olika. Men jag vet att du kan ta dig ur detta!

Har du förstått varför du började må dåligt? Jag vill ta upp en sak med dig som betydde mycket för mig när jag började komma till insikt och få bukt med mitt dåliga mående. Du är en fantastisk, underbar själ från början, du är perfekt när du föds! Du är en hundra procent perfekt själ. Ditt själsliga DNA är perfekt! Du är också en väldigt kärleksfull person, det känner jag in.

När vi växer upp förs andras tankar och idéer över på oss och blir vår sanning. Du blir inprogrammerad, du tror på vissa saker som andra har sagt till dig, du skapar vanor och mönster som blir din sanning. Både bra och dåliga idéer blir ditt vardagsmönster, din verklighet. Det börjar i skolan, sedan på arbetet och så vidare. Vi bygger på våra vanor.

Om du ser tillbaka på din uppväxt, hur var det då? Har dina föräldrar mått dåligt, upplevt stress och inte alltid funnits vid din sida? Du kanske fick göra mycket för att bli ”sedd”? Eller drog du dig undan ibland för att du inte kände dig hörd?

Dina föräldrar gjorde säkert så gott de kunde utifrån den ”ryggsäck” de bar på, men hade kanske saker som de behövde jobba med precis som du och jag har. Om du går tillbaka och tänker efter så kanske du kan se ett mönster? Kanske du är van att ”göra rätt för dig” eller ”kämpa på” för att du sett dina föräldrar göra det? Eller andra i din omgivning?

Detta kan du ändra på. Du kan ändra dina tankar och skapa nya som du blir känslomässigt involverad i, en bit i taget och genom att repetera. Tänk att allt som du har tänkt hittills är tankar som är repeterade så många gånger att det blir din sanning. Men bara för det behöver de inte vara sanna.

Det du tror om dig själv är egentligen inte den du är, för du är perfekt. Du hade inte funnits här på jorden om du inte var så värdefull! Ingen på hela jordklotet har ditt handavtryck! Du är unik!

Vad har du tyckt om att göra tidigare i livet? Är det något som du längtar tillbaka till?

När jag själv hade det tufft så var det för mig hästarna, att gå i stallet, klappa djuren, borsta dem och få uppleva kärleken till detta igen som gjorde att jag så smått började ta mig tillbaka steg för steg. Jag fick tillbaka mitt värde genom att jag gjorde något som jag tidigare hade älskat att göra. I början hade jag sådan ångest bara av att ge mig ut, men jag gjorde det ändå och det hjälpte.

Jag började också röra på mig för att få i gång min kropp. Har du något som du skulle kunna hitta tillbaka? Jag får till mig att du har många fina gåvor och i grunden är en kreativ person.

Depression är en fysisk sjukdom, inte bara en psykisk, och du kan få hjälp med detta! Det finns en fysiologisk förklaring också så ta hjälp än en gång, kontakta vårdcentralen. Berätta det du skriver till mig. Du kommer att få hjälp.

Jag vill att du för några minuter fantiserar om vad du vill känna i stället för hur du känner idag. Hur skulle din drömdag vara om du fick fantisera? Se dig själv utifrån ett annat perspektiv, även om det kan vara lite svårt i början. Fortsätt att fantisera om det du vill känna och ha i ditt liv. Vet du att vårt sinne inte kan hålla isär vad som är verklighet och fantasi? Ditt medvetna sinne tar emot allt som du tar in som en tanke, och ditt undermedvetna det som är dina känslor och skapar din verklighet.

Fråga dig själv vad du vill känna, repetera sedan detta.

Något som är viktigt är också detta: ”Har du accepterat din depression?” Gör det! Acceptera den och utgå sedan från det nu och framåt. Det är inte fel på dig för att du är deprimerad, du är en varm kärleksfull person som gett mycket till andra och som nu ska ge sig själv denna kärlek. Gör det.

Jag får till mig att på något sätt kommer du hjälpa andra med detta som du går igenom nu, längre fram. Det känns som om du kommer att hitta tecken till detta på vägen. Be änglarna om hjälp. Du klarar det och du får stöd. Du är på väg!

Min största kram till dig,

Anna