Vi sitter tysta i en ring. Allt som hörs är luftkonditioneringens sus. Ingen säger något, vi tittar lite försiktigt på varandra.
Det är dags för storseans på Nära-resan i asiatiska Sri Lanka, långt hemifrån. Men nära alla dem vi mist i livet och som nu trängs här med oss. Väntar bakom våra ryggar, redo att stiga fram och tända en lampa över våra huvuden.
Ja, det är så Benny beskriver hur han vet vem han ska välja. Den som det lyser hos. Det är den personen som har störst behov av att få kontakt med andevärlden. Det är dit han ska gå.
Benny står mitt i ringen, frågar vem som vill ha budskap ikväll och ler när ivriga armar sträcks upp i luften. Det kommer att visa sig att detta är mammornas kväll. Det är flera mödrar som tar klivet fram denna afton för att skicka tröst, ursäkt och kärlek till sina nu vuxna barn.
– Hela dagen har jag känt av en busig energi inom mig, säger Benny. Jag har känt humor. Men jag har också haft hosta. Och huvudvärk. Kanske är det andarnas smärta och känslor jag känt?
Benny vänder sig till Lisa. Hon vill vara anonym men medverkar gärna i tidningen med sin upplevelse. Det är Lisas farfar Allan som kommit på besök.
– Hade han besvärlig hosta? Benny ställer frågan till Lisa som nu håller hans hand och tittar honom i ögonen. Hon nickar.
– Då är det honom jag har hört, säger Benny. Han hade svår hosta på slutet.
Benny beskriver en man med glittriga ögon, cirka 180 cm lång, en maskulin herre med hår på bröstet och med en djup röst som talar skånska, nästan som bred Österlen-dialekt.
– Ja, han var extremt skånsk i talet, säger Lisa och ler bekräftande åt beskrivningen av farfar.
Benny berättar vidare att han ser en man som jobbar mycket med händerna, en arbetare, lösningsorienterad. Mannen luktar jord.
– Han var lantbrukare, säger Lisa.
Benny beskriver att mannen älskar att prata men att han under sina sjukdomsår hade svårt att andas. Lisa nickar. Benny berättar att Allan fick medicin som han inte alltid tog, och att det fanns en kvinna som tjatade på honom om detta. Vem är hon?
– Farmor!
Svaret kommer blixtsnabbt.
– Du och farfar stod varandra väldigt nära, säger Benny. Du hälsade ofta på. Det har lagats mycket mat i det hemmet, farmor lagade för ett helt kompani och farfar han åt upp alltihop.
– Det stämmer!
Plötsligt känner Benny smärta i sitt vänstra ben. Det gör ont upp till knäet.
– Det konstiga är att jag ser att den här mannen har lösben! Alla i ringen ryser när Lisa bekräftar detta:
– Det är helt riktigt. Han fick kallbrand på grund av sin diabetes och hans vänstra ben blev amputerat under knät. Han hade protes på underbenet.
Efteråt är hon nästan chockad över budskapet.
– Hur kunde Benny se detta? Det är knappast något man gissar sig till!
Benny ser också att Lisa fått en klocka i present av sin farmor och farfar och att den ligger i en låda av trä, en byrålåda, bland smycken och minnessaker. Men lådan är svår att dra ut, man får pilla in fingrarna under lådan för att få ut den.
Lisa ler stort och berättar att hon vet exakt vad Benny menar, en liten hemmagjord byrå med lådor som är väldigt svåra att få ut, hon måste trixa med dem exakt så som han säger. I byrån har hon smycken, men klockan har hon inget minne av. Den ska hon minsann hem och leta efter!
Har inte kunnat visa känslor
Nu är det dags för kvällens första mamma och Benny vänder sig till Tina Jacobsson. Och Benny gör något ovanligt. Han säger direkt att det är Tinas mamma som är på besök – istället för att som annars fråga vem hon vill ha kontakt med.
– Jag har en mörkhårig kvinna här, hon har svår huvudvärk och det är hennes smärta jag har känt av tidigare idag. Hon har en lagd, snygg frisyr. Vad hette din mamma?
– Hon hette Victoria, men kallades Tora, säger Tina.
Benny nickar. Han får budskap om att kvinnan hade problem med huvudet, något hände och det gick väldigt fort. Hon hade problem med högt blodtryck men ingen diagnos när det gäller huvudvärken, för hon var rädd för läkare, fortsätter han. Men hon hade väldigt ont och förstod själv att något inte stod rätt till.
– Det var en åder i huvudet som gick sönder, bekräftar Tina. Och allt du säger stämmer exakt.
Benny säger att han har fått kontakt med en stark kvinna, väldigt envis. Hon är inte direkt elak, men tanklös ibland. Egotrippad och en aning fåfäng. Hon var noga med att se ren och proper ut, att matcha färger, men hon sminkade sig inte mycket. Det var mycket energi i henne, hon gick alltid fort.
Tina nickar bekräftande. Hennes mamma var en väldigt envis och energistark kvinna.
– Hon sa aldrig att hon älskade dig, säger Benny med vemod och tittar Tina i ögonen. Hon har inte visat sina känslor och du har inte känt dig uppskattad.
– Hon är väldigt ledsen för detta! Det vill hon att jag ska berätta för dig nu. Hon förklarar det med att hon själv var hårt hållen hemma. Hon hade en tuff barndom och växte upp i ett hem där man inte visade känslor.
Nu rinner tårarna nerför Tinas kinder, för det Benny berättar känner hon så väl igen. Att inte uppleva sig som älskad av sin egen mor.
Benny fortsätter:
– Nu berättar hon att du har ett par mellanbruna, italienska skor med liten klack, stämmer det?
– Ja, det gör det!
– Hon tycker de är skitsnygga, säger Benny med ett stort leende. Hon säger att du ska ha klack på dina skor för du går snyggt, du går som en kvinna!
Benny kunde ge många kärleksfulla budskap till Tina Jacobsson, Brigitta Thoors och Per Lagerberg. Foto: Madeleine Walles
– Vet hon om att jag har barn? undrar Tina.
– Hon säger att du har två barn, en flicka och en pojke. Han är mjukare och tjejen tuffare – mer som sin mormor. Pojken har en stor social kompetens, och är en mjuk och go person. Din dotter väljer mer sina kompisar med stor noggrannhet.
– Det är en perfekt beskrivning av mina två barn, säger Tina. Men hur visste du att det var min mamma som skulle komma idag? Varför fick jag inte välja vem jag ville ha kontakt med?
– Din mamma har väntat länge på att få prata med dig, svarar Benny. Hon har kommit till dig i drömmen, men du har kört bort henne. Så nu trängde hon sig på!
– Ja, sådan var hennes personlighet, säger Tina med ett litet leende. Och det du har sagt ikväll förklarar en hel del.
Tar bort skuldkänslor
Nu vänder sig till Benny till Per Lagerberg som önskar att få kontakt med sin mamma Gunvor, som kallades Gun.
– Hon står här redan, säger Benny. En kvinna som inte är så lång, hon har snygga ben, kort överkropp. Hon är rak i ryggen och väldigt snabb i huvudet. Jag får till mig att du har öppnat ögonen på henne, du har förändrat hennes världsbild.
– Hon tyckte att ni hade en enkel relation, men är medveten om att du inte håller med. Hon förklarar att hon menar att den var känslomässigt enkel.
Per berättar efter storseansen att hans mamma inte var direkt kort, snarare av medellängd. Däremot är det helt korrekt att han öppnade sin mammas andliga medvetenhet genom att få henne att meditera.
– Jag känner en lång sjukdomsperiod, fortsätter Benny. Hon hade det jobbigt med sig själv sista perioden, var orolig på slutet, det var en kamp som hon inte ville ge upp.
– Jag har lite svårt att höra vad hon säger, hon pratar inte så högt. Det känns som att hon var försynt, anspråkslös och höll tillbaka lite. Det känns som att det finns en blyghet, ett socialt komplex inför att umgås med folk.
– Ja, det stämmer nog att hon var lite inåtvänd, precis som jag är, säger Per med ett stillsamt leende.
Benny får av Gun veta att hon var lite osäker på vem hennes son var, men att hon lärde känna honom bättre senare i livet. Hon är glad att han pysslade om henne mycket och hon hade stort förtroende för honom mot slutet.
– Det stämmer att vi kom lite närmare varandra när jag utbildade mig till läkare och när jag utvecklades i min yrkesroll och kunde serva henne, säger Per.
Han frågar vad hans mamma gör nu, på Andra sidan.
– Hon undervisar andra som kommer dit, säger Benny. Hon lär ut känsla och andlighet, hon älskar att lära ut. Per skiner upp.
– Hon var lärare! Det känns skönt att hon fortsätter att undervisa.
Per berättar att han i flera år lidit av skuldkänslor över att han inte gjorde mer för sin mamma, men här kan Benny lugna honom.
– Det är absolut inte så hon har uppfattar det – tvärtom!
En nöjd Per kan konstatera att storseansen gett honom ett lugn i en fråga som han själv bearbetat under lång tid.
Får svårt att andas
Sista mamman för kvällen heter Helga och Benny står nu och håller Brigitta Thoors hand. Han berättar för henne att han ser en stor likhet mellan kvinnorna, vilket Brigitta bekräftar.
Benny beskriver en varm och fysisk kvinna och han hör världens härligaste skratt. Detta är en skämtsam kvinna som sällan var ledsen. Och Benny ser henne dansa latinamerikanskt på Andra sidan.
– Jaha? Ja, varför inte, skrattar Brigitta. Mamma var lite sprallig. Att hon inte dansade när hon levde på jorden beror nog på att pappa inte ville dansa, så då passar hon väl på nu!
– Hon hade det jobbigt med andningen, säger Benny. Jag får nästan panik, det känns som att jag ska kvävas! Och jag får svårt att svälja.
– Det stämmer precis, säger Brigitta. Hon hade en strålningsskada på lungorna. Hon hade det kämpigt sista åren, var väldigt trött sista månaderna.
– Men du var med henne in i det sista, säger Benny. Du fanns där till sista andetaget och pratade med henne och du kände av när hon lämnade jordelivet.
Brigitta nickar, rörd och glad, Benny berättar om saker som finns kvar efter hennes mamma. Han får till sig att Brigittas flickor fått en del. Bland annat ett matsalsbord som ena dottern vårdar.
Brigitta förklarar efter storseansen att möblemanget som dottern Ulrika ärvt efter sin mormor inte direkt är matsalsmöbler utan ett bord och en spegel som hon har hemma.
– Men vad hände med det breda armbandet, säger Benny plötsligt. Det undrar din mamma?
Benny tittar på Brigitta och svaret kommer snabbt.
– Det har Carro! Det var ett armband som mamma nästan alltid hade på sig.
– Be henne att kolla låset, påminner Benny. Det är på väg att gå sönder!
Ytterligare några besök från Andra sidan hinner Benny med innan storseansen är slut, sedan ber han oss alla att tacka andevärlden med en applåd.
– De har kommit för vår skull och de har kommit till oss med kärlek, säger Benny.
Ja, det är verkligen så det känns. Tinas mamma fick äntligen chansen att förklara sig och säga förlåt. Per har fått viktig bekräftelse från sin mamma som kan få honom att sänka axlarna.
Visst är det märkligt! Kärlek och budskap från andevärlden, förmedlade till en konferenslokal på ett stort hotell i Nuwara Eliya på Sri Lanka, bland världens främsta teplantager. Långt borta, men ändå så nära.